Biototal testar alternativ metod för hygienisering av slam

Den vanligaste metoden för att hygienisera slam är att det lagras i 6 månader innan det sprids på åkermarker. Under våren ska vi testa att istället blanda in bränd kalk i slammet. Förutom att det då inte behöver lagras kommer vi kunna erbjuda lantbrukare en mer lätthanterlig produkt som luktar mindre och dessutom innehåller pH-höjande kalk.

 
Så snart vädret tillåter drar vi igång ett försök med att blanda in bränd kalk i slam. 
– Det är en alternativ hygieniseringsmetod som både kortar ned tiden drastiskt och minskar transporter, säger Susanne Holmström, senior miljökonsult på Biototal.  
När man använder bränd kalk för hygienisering ska slamblandningen hålla minst 55 grader och ett pH-värde på 12 under 2 timmar. 
Den vanliga metoden för att hygienisera slam för att få bort eventuella smittämnen är att lagra det i sex månader innan det efter kontroll att ingen salmonella kan påvisas körs ut på åkermarker.  
 

Kalkat slam innebär flera fördelar för lantbrukare

Slam som blandats med kalk är en eftertraktad produkt. Till exempel kan lantbrukare som brukar sprida både kalk och slam göra detta vid ett och samma i stället för vid två skilda tillfällen. 
– Dessutom är kalkat slam inte lika kladdig, det luktar mindre och en högre giva tillåts. En annan fördel med det höga pH-värdet i kalkslam bör vara att smittämnen som fågelinfluensa hålls nere, särskilt med tanke på pågående fågelinfluensa i vissa delar av södra Sverige.  
 

Testar i liten skala

Susanne berättar att hon kommer till en början att testa i mindre skala för att, om allt faller väl ut, senare utföra tester i en större transportabel anläggning.  
– Vi kommer att ha en försöksuppsättning utan kalk och blanda in olika mängder kalk i tre ytterligare uppsättningar för att se hur olika sammansättningar skiljer sig åt. Varje uppsättning kommer att ha tre replikat. Eventuellt kommer även pelleterat material från varje prov undersökas på samma sätt vilket innebär totalt 24 prover. En del av analyserna gör vi själva ute i fält och andra kommer vi att skicka till ett laboratorium. 
Tanken är att vi i framtiden även ska göra pellets av det kalkade slammet. 
– Därför kommer vi även titta på konsistensen. Ska vi göra pellets är det viktigt att det inte blir för kladdigt. 

Madeleine förstärker teamet i Uppsala